Vill du som författare sälja många böcker är det bra att vara känd. Är du en språklig ekvilibrist har du tyvärr ingenting för det, eftersom försäljningsvolym och stilistik inte har med varandra att göra. Logik är inte författarbranschens främsta kännetecken. Är du inte känd så duger inte manuset. Så är det bara.
Ett välbekant namn, ett som många hört talas om, ger fler potentiella köpare än ett obekant. Inte minst för att bokköpare tenderar vara som människor är mest. Vanedjur alltså. Vi håller oss till det vi känner igen.
Vad du är känd för spelar mindre roll, bara du är känd. Du kan ha vunnit en dokusåpa, varit framgångsrik inom någon idrott eller bara en sån där som råkat vara på rätt plats vid rätt tillfälle. När rampljuset var tänt och ditt namn kablades ut. Du kan till och med skriva som en kratta eftersom det är stor sannolikhet att en spökskrivare kommer att göra en del av jobbet åt dig. En spökskrivare som bara behöver skriva måttligt bättre än du själv. Du är ju känd så böckerna kommer att sälja ändå.
Men är du inte känd så är kontakter det enda sättet att nå försäljningsframgång. Nästan. Fast det måste vara rätt sorts kontakter. Det handlar inte om kontakter med andra författare eller med folk inom bokbranschen. Nej, det som gäller är kontakter med media. Sådana som ser till att du får visa upp dig och din bok i morgonsoffor och talkshows och liknande vilket i sin tur leder till att du blir så pass känd att dina böckers försäljningsvolym pumpas upp. Och det är kontakterna som är vägen till kulturjournalisternas recensionsspalter. Det finns ingen kulturjournalist med självaktning som vill bli ertappad med att ha recenserat en amatör som ingen hört talas om. Tänk om någon skulle ropa att kejsaren är naken?
Att många journalister blir författare är kanske inte så konstigt eftersom det handlar om ett skrivande i bägge fallen. Samtidigt har journalisterna sina kontakter med media klara redan från början. Det är ju deras kollegor. Klart att det blir betydligt enklare att få medieutrymme då. Och om du hjälper mig nu kan jag kanske hjälpa dig sen?
Författare med icke-journalistisk bakgrund gör dock bäst i att försöka skaffa sig rätt kompisar långt innan en författarkarriär sparkas igång för utan kontakter så kommer inte din författarkarriär att lyckas. Dessutom är konkurrensen hård bland de etablerade författarna. Många vill kunna leva på sitt författarskap och det blir inte direkt enklare om det dyker upp nya utmanare. Att kväva den kreativa lågan hos några bondeoffer är ett billigt pris att betala för en författare för att få finnas med i de etablerades skara. Det är dock viktigt att bondeoffret inte noteras, syns eller hörs. Ett bondeoffer utan kontakter är därvidlag ett säkert kort. Den som inte syns, finns ju inte.
Ingen vill dock bli anklagad för nepotism varför en antydan kring detta kan utlösa en kraftig reaktion. Har du tur så blir det en nyhet. Och då har du fått exponering utan kontakter i media. Det är fult men det kan funka. Lycka till!