Det finns ett Youtube-klipp från en rysk gruva som sägs handla om problem med alkohol på arbetsplatsen. Något den som intervjuas, någon form av chef, förnekar och samtidigt rumlar en gravt berusad gruvarbetare omkring i bakgrunden. Det bli onekligen lite motsägelsefullt.
Det är fullt möjligt att denna beskrivning inte är korrekt, mina kunskaper i ryska är begränsade och det kan mycket väl egentligen handla om något annat. Men oavsett det så är klippet ändå en bra illustration av situationen när en företrädare för en organisation vet eller borde veta att man har problem, men förnekar det även när det är helt uppenbart.
Bagdad Bob är ett annat exempel. Mohammed Said as-Sahaf var informationsminister i Irak under kriget 2003 och blev känd när han kommenterade läget i Bagdad, kommentarer som uppfattades som tämligen långt ifrån kopplade till verkligheten. En smula absurt var det onekligen.
Jag har den senaste tiden stuckit ut hakan och (faktiskt i likhet med en rad tunga debattörer) menat att pingströrelsen behöver ta ansvar för Knutby. Jag menar också att pingströrelsen i allra högsta grad är i behov av ett arbete med att se över sitt tankegods och beteendekoder. Detta för att undvika att ett nytt Knutby uppstår och för att undvika att fler människor far illa i pingströrelsens miljöer. Men rörelsens ledning ter sig helt ointresserad av detta och en rad pingstvänner har med eftertryck menat att det heller inte behövs.
Men visst blir det då lite av en självuppfyllande profetia på samma tema som de inledande exemplen när man får ett sånt här mail från en god(?) och sympatisk(?) pingstvän:
Vore jag ledare för en rörelse där Loose Cannons motsvarande mailskrivaren kände sig hemma, skulle jag vara mycket bekymrad.